Att agera på dödskors är en vettig strategi (utvärdering sedan 1989)

Jag har länge tänkt utvärdera de strategier som används av allas vår Cornucopia.Nu senast skrev Cornucopia om hur OMXS30 kryper närmare "dödskorset", dvs när 50-dagars glidande medelvärde sjunker under 200-dagars glidande medelvärde. Vad kan passa bättre än att ägna sig åt detta under ett par timmar på skärtorsdagen, tänkte Makrofjanten och startade upp sitt statistikprogram.

Ett första test blir sålunda dödskors för några välkända index. Vi börjar med amerikanska S&P500, tyska DAX30 och franska CAC40. För tillfället fick jag inte fram någon bra historik för OMXS30, så det får vänta - liksom en utvärdering av denna eminenta författares övriga strategier.

Min metodologi är som följer: om 50dma faller under 200dma så underviktar vi börsen (50% lång istället för 100%). Vi erhåller ej någon ränta på den oinvesterade delen. För att komplicera det något agerar jag dock på gårdagens signal, eftersom det brukar bli problem att handla på dagens slutkurs... Dödskorsstrategierna jämförs sedan med gamla "goda" Buy and Hold.

Bilder (grå yta = dödskors aktiverat).

(Data för S&P sedan 1989-01-03, för DAX30 sedan 1990-11-26 samt för  CAC40 sedan 1990-03-01. OBS: prisavkastning används, vilket underskattar den sanna avkastningen p.g.a. avsaknad av utdelningar. När jag kört med total avkastning för S&P500 ändras dock ej bilden.)

Slutsats
Att agera på dödskors har i alla tre fall resulterat i en kumulativt bättre avkastning än en vanlig "Buy and Hold"-strategi. I termer av "maximum drawdown" har en Buy and Hold-investerare förlorat upp till 57% av sina surt förvärvade pengar. Detta kan jämföras med dödskorsarens maximala förlust på 35%. Sedan 1998 har dödskorsarens strategi gett en avkastning på c:a 70% på S&P500, vilket kan jämföras med 25-30% för Buy & Hold (se bild nedan).

Nu är det dags att äta ägg. För att fira Jesus!

TILLÄGG: se även uppföljningsinlägget här.