Många, fast kanske inte tillräckligt många, är oroade för husprisfall i Sverige (se ex.vis
Cornucopias stadiga bloggande i frågan). Det verkar som att Riksbanken börjat fundera lite intensivare på de ekonomiska effekterna från husprisfall, de finner i en
ny ekonomiska kommentar att:
- Låg sparkvot är associerat med ökad risk för större husprisfall
- Det finns vissa, om än svaga, indikationer om att de ekonomiska konsekvenserna av husprisfall blir mindre allvarliga om hushållens sparkvot är hög
- Hög sparkvot är dock ingen garanti mot smärtsamma korrigeringar av tillgångspriserna
Med andra ord, det förhållandevis höga svenska sparandet kan lindra konsekvenserna av husprisfall, men är ingen garanti. Det kan alltså bara konstateras att det är tur att vi inte är USA eller Storbritannien, där det knappt sparades något alls 2007...
Sparkvotsgap = avvikelsen av sparkvoten från sitt långsiktiga medelvärde. Källa: Riksbanken
Fast frågan är hur det är med effekterna av att sparandet är så ojämnt fördelat i Sverige.
SvaraRaderaP.S. Fick svaret på en gång. "kontrollordet" för min kommentar blev "nousa". Betyder det att det inte blir som i USA? ;-)
SvaraRaderaFlute: Haha! Roligt. Apropå ojämnt fördelat sparande blir man ju nervös när man ser "folkets" reaktion på avgiftshöjningen på SL-kortet, exempelvis. Svenskar verkar vara mycket fattiga, fast det är fortfarande oklart i vilken utsträckning detta gäller även "bolånetorskarna". (En grupp jag själv förmodligen tillhör.)
SvaraRaderaTycker det är intressant att många av mina Stockholmsboende bekanta blir upprörda över SL's prishöjningar men är samtidigt beredda att betala precis hur mycket som helst för en lägenhet i innerstan. Som om priset på ett SL kort har nån som helst bäring på deras ekonomi jämfört med priset på ett innerstadsboende...
SvaraRaderaFörsöker argumentera för att SL-kortet är väldigt billigt i förhållande till vad man får men det är oftast lönlöst. Jag tror folk helst skulle vilja att det vore gratis. Fast naturligtvis utan några skattehöjningar...