Grímsvötn slår till - 2011 nu ännu mer likt 2010

Här har jag tidigare skrivit om att 2011 ändå till stor del liknar 2010, åtminstone när det gäller räntemarknaden & USA-konjunkturens utveckling. Globala långräntor har också fallit på bred front sedan i april. precis som de gjorde efter slutet på Fed:s QE1 under 2010. Global makrostatistik har överraskat mestadels negativt, speciellt i USA. Detta är sannolikt huvudanledningen till räntenedgången, och beror i sig till stor del på årets råvaruprisuppgång (speciellt bensinprisuppgången) som dämpat hushållens köplust och slagit mot företagens framtidsutsikter.

För att lägga till en likhet med fjolåret har den isländska vulkanen Grimsvötn nu haft ett utbrott. SvD rapporterar att:

Man behöver gå säkert hundra år tillbaka i tiden för att hitta ett så stort utbrott hos den här vulkanen (...) För närvarande är askproduktionen stor och den askpelare som steg ur vulkanen mätte enligt honom nästan 20 kilometer. Det kan jämföras med utbrottet i vulkanen Eyjafjallajökull som med sitt askmoln skapade stor oreda i den europeiska flygtrafiken förra året. Där kastades askan ungefär 10 kilometer upp i luften.

Som tur är verkar det ännu inte blåsa söderut...

Omsättningen av småhus kan faktiskt vara högre än normalt!

Pappersmassmedia har under veckan rapporterat om bland annat "skärpta krav på bolånetagare" (Privata Affärer). Dagens industri rapporterar att Riksbanken nästan blåser faran över för en bostadsprisöverhettning, trots att den aldrig trott att det förelegat en bubbla. Som vanligt får läsarna gärna ta sig vidare till Cornucopias skrivelser om "bostadsbubblan" för att läsa mer.

Ännu inte säkert att omsättningen av småhus är lägre än normalt
Häromdagen offentliggjorde SCB den senaste småhusbarometern, som jag använde mig av nyligen för att dra slutsatsen att omsättningen är "lägre än normalt". Nu har jag dock undersökt de historiska revideringarna av  denna statistik och måste (tyvärr?) dra slutsatsen att vi inte ännu med säkerhet kan säga att omsättningen är "lägre än normalt". Min bild av att bostadsmarknaden svalnar av - och det förmodligen kraftigare än vad många ekonomer spår - kvarstår emellertid (se bland annat utlåningsstatistiken nedan).

Problemet är att SCB inte kan räkna, elakt uttryckt. Några exempel: BNP-statistiken sommaren 2005 (som då framkallade Riksbankens 50bp räntesänkning), BNP-statistiken mellan sommaren 2009 och sommaren 2010, eller varför inte SCB:s felräkning av skopriser vilket höjde "inflationen" nästan en halv procentenhet och bidrog till Riksbankens mindre smarta räntehöjning ett par veckor innan Lehmankraschen september 2008.

Jag tog fram statistiken för jan-apr 2009 enligt den data som offentliggjordes i maj 2009. Dessa siffror jämfördes sedan med den slutgiltiga statistiken. Samma övning gjordes med statistik från 2010. Bilden nedan visar vad 2011-data skulle kunna visa när statistiken blir slutgiltig. Om revideringarna följer mönstret under 2009 (grön linje) kan omsättningen vara högre än normalt. Följs mönstret från 2010 (röd linje) är omsättningen i princip normal.

Slutsatsen är alltså att vi inte ännu med säkerhet kan säga att omsättningen är lägre än normalt. Fortsättning följer. Nästa småhusbarometer publiceras den 16:e juni.

Antal omsatta småhus nu och då

Källa: SCB. 

Bilden visar antal avslut av småhus under 2011 (orange) jämfört med snittet under 2002-2010 (blått). 

Spannet mellan flest sålda hus och färst sålda hus under en viss månad 2002-2010 (grå yta).

Om revideringarna följer mönstret under 2009 (grön linje) kan omsättningen vara högre än normalt.

Följs mönstret från 2010 (röd linje) är omsättningen i princip normal.

Utlåningstillväxt till hushåll (årstakt)

Källa: SCB. 

Vad vet vi om den svenska bostadsprisutvecklingen? (det luktar illa)

Vad har hänt på bolånemarknaden på sistone?

• Bolåneräntorna har stigit rejält - klart mer än Riksbankens räntehöjningar om 1,5 procentenheter. Annonserade tremånadersräntorna har stigit från c:a 1,7% till nära 4% sedan maj 2010. 
• Finansinspektionen har infört nya bolånetak, s.k. LTV-tak, som fullt ut bör påverka bolånetagarna (främst förstagångsköpare) från och med februari 2011 (fördröjningen beror på existensen av tidigare lånelöften)
• Bankerna ställer överlag markant hårdare krav på bolånekunderna (DI, DI).
• Det är svårt att tro något annat än att räntorna fortsätter stiga rätt så kraftigt (DI).  Riksbanken har fyra räntemöten kvar i år, och 25bp per möte är vad de flesta bedömare förväntar sig. Boräntorna hamnar alltså nära 5% vid årsskiftet 2011/2012.
• Riksbanken har även funderat på konsekvenserna av bostadsprisfall - en signal om att de inte kommer att tas på sängen.
• Bostadsutlåningen har bromsat in ordentligt, från en årstakt på 9,3% mars 2010 till 7,3% i mars 2011 (SCB).

Vad vet vi då om utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden?

• Inom tullarna ser priserna ut att ha fallit modest sedan en topp dec-2010 (Mäklarstatistik).
• Mäklarna förväntar sig fallande bostadspriser i Stockholm (DI).
• Det finns gott om tecken på "smygsänkningar" av de annonserade bostadspriserna (bloggen bobubbla).
• Småhustillverkare rapporterar också om markant minskad försäljning, och tvingas varsla personal (bloggen kvantitativt).
• Omsättningen av bostäder - åtminstone småhus - är oroväckande låg (se bild).
• Utbudet är samtidigt stort (se hemnet).

Slutsats: eftersom omsättningen på bostäder varit en bra ledande indikator i tidigare husprisnedgångar,  i bland annat USA (se bild nedan), speciellt om utbudet av bostäder är "stort" - måste slutsatsen bli att vi står inför prisnedgångar i Sverige.

Antal omsatta småhus nu och då

Källa: SCB.
Bilden visar antal avslut av småhus under 2011 (lila) jämfört med snittet under 2002-2010 (blått). 

Spannet mellan flest sålda hus och färst sålda hus under en viss månad 2002-2010 (grå yta)

Omsättning och bostadspriser i USA 

Källa: Reuters Ecowin

Övriga användbara länkar:
Lasse Kongos bostadstracker, bloggen bobubbla,

Den svenska kronan - vad hände? och vad händer framöver?

Inget "strong vigilance" från Trichet
Den svenska kronan har försvagats märkbart mot dollarn de senaste två veckorna, efter att varit nere på den för svenska turisters behagliga nivån 6kr per dollar. Eftersom de skandinaviska valutorna alltid handlar "på ryggen" av euron mot dollarn är huvudanledningen den oväntat mjuka inställningen som ECB visade i början av maj (introductory statement). ECB-chefen Trichet nämnde då inte de magiska orden "strong vigilance" som antas betyda en räntehöjning vid nästa möte (vilket då hade varit i juni). Ej heller ansågs penningpolitiken vara "very accommodative" utan bara "accommodative".

Källa: Dregs of the future

Fram till dess hade förväntningarna stigit rejält gällande framtida räntehöjningar från ECB. Stigande räntor i EMU-området ledde till markerad euro-styrka, eftersom förväntningarna på USA:s Federal Reserve varit fortsatt nedtryckta.

Agerandet från ECB av stor vikt
Agerandet från ECB vid nästa möte den 9:e juni blir ytterst viktigt. Om ECB då signalerar en räntehöjning genom "strong vigilance" finns det åter sannolikt uppsida i europeiska räntor, vilket då bör gynna euron och kronan mot dollarn. Om ECB kör vidare på duvspåret vid detta möte blir slutsatsen den omvända.

Vad gör då ECB?
Å ena sidan bör det senaste råvaruprisfallet göra dem något mer benägna att ta det lugnare med räntehöjningarna framöver. Å andra sidan är den ekonomiska tillväxten mycket god (tillväxten var mycket bättre än väntat under det första kvartalet). Detta borgar för en allt starkare arbetsmarknad under 2011. Arbetsmarknaden är i sin tur den bästa indikatorn på framtida inflationstryck, vilket bör göra ECB mer benägna att höja räntan. Krisen i Europas "perifera" länder är en faktor som kan göra att ECB vilar lite längre på hanen. Min gissning är att prissättningen på Europeiska räntor åter kommer att ge euron stöd mot dollarn under kommande tre till sex månader, främst p.g.a. utvecklingen på arbetsmarknaden.

Kronan stärks snart ånyo mot dollarn
"Ränteturbulensen" i Europa har spillt över även på svenska marknader, som nu prissätter cirka en och en halv höjning mindre än vad som är rimligt mot slutet av 2011. I takt med att prissättningen åter kommer upp bör kronan stärkas mot euron, vilket i kombination med min ECB-gissning ovan antyder att kronan snart stärks ånyo mot dollarn. Denna vy är dock inte någon "high conviction view"(*), så jag skulle inte gå all-in, om man säger så.

*) Det finns mycket som kan förändra utsikterna för euron och kronan. Om slutet av Fed:s stimulansprogram QE2 leder till sänkta börser och lägre råvarupriser (något jag lutat åt i många månader) kommer prissättningen på räntemarknaden ha svårt att tala för europeisk valutastyrka. Om det är arbetsmarknaden som är nyckeln för centralbankerna (vilket jag tror) bör ett sådant läge dock utnyttjas för att ta position för högre räntor och starkare valutor på sikt, förutsatt att råvaruprisfallen inte beror på försämrad global efterfrågan förstås.

Dämpar högt sparande effekten från svenska husprisras?

Många, fast kanske inte tillräckligt många, är oroade för husprisfall i Sverige (se ex.vis Cornucopias stadiga bloggande i frågan). Det verkar som att Riksbanken börjat fundera lite intensivare på de ekonomiska effekterna från husprisfall, de finner i en ny ekonomiska kommentar att:

• Låg sparkvot är associerat med ökad risk för större husprisfall
• Det finns vissa, om än svaga, indikationer om att de ekonomiska konsekvenserna av husprisfall blir mindre allvarliga om hushållens sparkvot är hög
• Hög sparkvot är dock ingen garanti mot smärtsamma korrigeringar av tillgångspriserna

Med andra ord, det förhållandevis höga svenska sparandet kan lindra konsekvenserna av husprisfall, men är ingen garanti. Det kan alltså bara konstateras att det är tur att vi inte är USA eller Storbritannien, där det knappt sparades något alls 2007...

Sparkvotsgap = avvikelsen av sparkvoten från sitt långsiktiga medelvärde. Källa: Riksbanken

Dödskorsdags! OMXS30 sedan 1986, S&P500 sedan 1928

För några veckor sedan utvärderade jag dödskorsstrategiers avkastning för börsindex som S&P500, CAC40 och DAX30. Nu har turen kommit till OMXS30, då jag funnit data sedan 1986. Samma slutsats som från det förra blogginlägget gäller även OMXS30: det ser ut att vara en rätt bra strategi över tiden. Informationskvot sedan 1986: 0.2, Portföljen med metodologin har en Sharpekvot på 0.4 att jämföra med benchmarkportföljens 0.26.

Passade även på att göra en ny körning för S&P500 med dagliga avslut sedan januari 1928. Kolla in den här avkastningen och jämför den med Buy and Hold-strategin! (Se tidigare inlägg för detaljer om metodologin). Det ser hur som helst ut som att en investerare hade 45-faldigat sin investering sedan 1928 med en dödskorsstrategi, vilket kan jämföras med en 18-faldig ökning för en Buy and Hold-investerare. (OBS: detta är prisavkastningen. Grå yta = dödskors aktiverat).

Vad kommer Al Qaida göra nu?

Bloggen Försvar och säkerhet skriver läsvärt om Al Qaidas nästa drag efter USA:s eliminering av Bin Laden i inlägget Rädernas räd - vad händer nu?

Kort sagt kommer mörkrets krafter i form av Al Qaeda förmodligen att vara hämndlystna.

/Otto