Kort makrouppdatering USA, EMU, Sverige

Här är min syn på makroutvecklingen på kort sikt. Det är överlag en positiv bild. Positiva makrodata tenderar i sin tur att ge skjuts till börsen, även om den är mer än 30% övervärderad i dagsläget (enligt konjunkturjusterade P/E-tal). Men att ge skjuts till börsen är numera policy från världens viktigaste centralbank Federal Reserve...


USA
USAs ekonomi får som mest skjuts i början av 2011 p.g.a Obama & Republikanernas överenskommelse om finanspolitiska stimulanser. Samtidigt sett ger QE2 skjuts till börsen. Amerikanernas sparkvoter faller p.g.a börsuppgången eftersom de känner sig rikare. Under den tid som sparkvoten faller så växer konsumtionen snabbare än inkomsterna (som i sig växer lite snabbare än vanligt p.g.a. finanspolitiska stimulanser/skattesänkningar. Framåt sommaren är det rimligt att tänka sig en inbromsning från höga tillväxtnivåer eftersom en skattesänkning bara ger ett engångsskift uppåt på inkomsterna och sparkvoten slutar falla. En rätt positiv konjunkturbild på kort sikt är också vad som väntas av de flesta. Centralbanken Federal Reserve lär göra sitt bästa för att dämpa räntehöjningsförväntningar, även om chefsduvan Bernanke får brottas med fler räntehökar än tidigare vid de penningpolitiska mötena (Fisher & Plosser & Kocherlakota) Förra året var det bara Hoenig som trilskades.

EMU
De allra flesta förväntar sig en rejäl inbromsning i EMU-områdets tillväxt på grund av den finanspolitisk åtstramning som sjösattes förra året för att bekämpa skuldkrisen. ECB-chefen Trichet varnade dock under förra veckan för att den privata sektorn kanske ger ett större positivt bidrag till tillväxten än vad många spått. Än så länge ser detta ut att bli fallet. Här bör man dock hålla ögonen på inköpschefsindex främst för tjänstesektorn. På nuvarande nivåer spås tillväxt kring 0,6% per kvartal - långt över prognosmakarnas spådom om 0.3% per kvartal. Här ligger riskbilden på uppsidan dvs att tillväxten blir bättre än vad många tänkt sig. Med tanke på ECBs sentida signaler om inflationsutsikterna är det mindre sannolikt att ECB försöker hejda förväntningar på räntehöjningar som nu spirar i marknaden. Skuldkrisen då? Ja, vad ska man säga. Den politiska agenda är packad med en mängd viktiga möten där detaljer kring framtida räddningsfaciliteter ska hamras ut (Eurogroup/Ecofin), det är parlamentsval i Irland, delstatsval i Tyskland, med mera. Hittills har obligationsemissionerna från de skuldtyngda länderna gått okej. Speciellt positivt är det att viktiga långivarländer som Kina och Japan uttalat sitt stöd för allt ifrån Spansk statsskuld till EFSF-obligationer. ECB ser även till att förhindra systemrisk genom att köpa obligationer på bred front om och när det börjar blåsa. Detta har gjort att smittrisken från Europa-oro inte alls är lika hög som den var förra året.

Sverige
Eftersom tillväxten i omvärlden är av stor vikt för Sverige är det svårt att vara annat än positivt på svensk ekonomi och tillväxt på kort sikt. Att accelerera ytterligare från 7.1% i årstakt (eller vad det nu blir under det fjärde kvartalet 2010) är dock svårt, om inte SCB räknar fel igen förstås. Så länge Riksbanken höjer räntan kommer också svenska räntor att glida uppåt. Det är för närvarande svårt att argumentera för att Riksbanken inte borde höja räntan en hel del. Väl värt att notera är dock att många marknadsaktörer på sistone tävlat i att spå kronstyrka på sistone. Skulle kronan stärkas nedåt 8kr mot euron (vilket vissa spår) kommer detta förstås lägga hämsko på räntehöjningarna. Vad dessa marknadsaktörer tycks glömma bort är att det är osannolikt att ECB håller räntan på 1% med den positiva bild som målas upp ovan. När ECB agerar blir det svårare för kronan att stärkas, även om vi ska ned en 20-30 öre till innan sommaren.