Saudiarabiens agerande post-Libyen stödjer peak oil

Bloggen Econobrowser tar upp några intressanta fakta kring Saudiarabiens eventuella kompensation för bortfallet i Libyens oljeexport. De finner anledningar till oro:

• Saudiarabien producerade mindre olja i mars än i februari. Den annonserade produktionsökningen p.g.a. Libyens bortfall kom långt innan krig utbröt i Libyen(!).
• Om det är så att oljemarknaden är "överförsedd" med olja borde prisskillnaden mellan Saudiarabiens låggradiga olja och höggradig olja stigit (Libyen producerade "light sweet crude"). Detta har inte skett i någon nämnvärd utsträckning. Detta motsäger att marknaden är överförsedd med olja.
• Saudiarabien verkar samtidigt investera rejält i sina oljefält, speciellt i Manifa-fältet med låggradig olja. Även detta motsäger att marknaden är överförsedd med olja.
• Saudiarabien investerar även 100mdr dollar i förnyelsebara energikällor...

Slutsats: Saudiarabien kan inte öka sin produktion(åtminstone inte på kort sikt). Hej Peak Oil! Hej ännu högre oljepriser! Hej ekonomisk inbromsning!

/Otto

Mer om dödskors (S&P500)

En liten uppföljning till mitt förra inlägg om dödskors kan vara på sin plats. Nedan visas en bild på avkastningen från ett rullande fönster (ett år långt) för de två strategierna Buy and Hold respektive Death Cross (var mindre exponerad när 50dma är under 200dma). Även en tabell med kumulativ avkastning från olika tidsperioder visas.

Bilden gör det tydligare när det har varit en bra idé att använt sig av signalen från dödskors:

• I början av 1990-talet signallerades dödskors två gånger. Eftersom den röda linjen ligger ovan den svarta visade sig detta ge felaktiga signaler. 
• Så var även fallet 1994, även om det inte straffade sig särskilt mycket att vara aktsam (man avsade sig ett par procents avkastning)
• Under de två små episoderna 1998 och innan millenieskiftet var det ingen toppenbra idé - men gav ej heller då upphov till några förluster (dödskorsstrategin gav kring +10% i årlig avkastning vilket kan jämföras med att Buy and Hold gav kring +20%)
• När dotcom/ITK-bubblan sprack i början av 2000-talet resulterade dödskorsstrategin i avkastningar kring -10% i årstakt, detta är mycket mindre än raset för Buy and Hold-strategin kring -30%. 
• År 2004 och 2006 gavs nya dödskors. Strategin gav mindre avkastning än Buy and Hold-strategin. Avsaknaden av lika god avkastning ledde senare under år 2005 att "dödskorsaren" faktiskt förlorade ett par procent av sina pengar p.g.a. baseffekter.
• Under den nyligen genomlevda kreditkrisen gav dödskorsstrategin negativa avkastningar på -20%, vilket kan jämföras med -40% för Buy and Hold. 
• Under fjolårets dödskors gavs åter en falsk signal som lett till att dödskorsstrategin "underperformat".
• På det hela taget (mätt sedan 1989, 1995 eller 1998, 2001 eller 2006) har dock användaren av dödskors klarat sig mycket bättre (se tabell)

Rullande avkastning för de två strategierna (grå yta = dödskors aktiverat).

Avkastning från olika tidsperioder för de två strategierna (procent, prisavkastning)

	Buy and Hold	Death cross
Since 1989	357	411
Since 1995	174	251
Since 1998	30	66
Since 2001	0	30
Since 2006	-4	13

Att agera på dödskors är en vettig strategi (utvärdering sedan 1989)

Jag har länge tänkt utvärdera de strategier som används av allas vår Cornucopia.Nu senast skrev Cornucopia om hur OMXS30 kryper närmare "dödskorset", dvs när 50-dagars glidande medelvärde sjunker under 200-dagars glidande medelvärde. Vad kan passa bättre än att ägna sig åt detta under ett par timmar på skärtorsdagen, tänkte Makrofjanten och startade upp sitt statistikprogram.

Ett första test blir sålunda dödskors för några välkända index. Vi börjar med amerikanska S&P500, tyska DAX30 och franska CAC40. För tillfället fick jag inte fram någon bra historik för OMXS30, så det får vänta - liksom en utvärdering av denna eminenta författares övriga strategier.

Min metodologi är som följer: om 50dma faller under 200dma så underviktar vi börsen (50% lång istället för 100%). Vi erhåller ej någon ränta på den oinvesterade delen. För att komplicera det något agerar jag dock på gårdagens signal, eftersom det brukar bli problem att handla på dagens slutkurs... Dödskorsstrategierna jämförs sedan med gamla "goda" Buy and Hold.

Bilder (grå yta = dödskors aktiverat).

(Data för S&P sedan 1989-01-03, för DAX30 sedan 1990-11-26 samt för  CAC40 sedan 1990-03-01. OBS: prisavkastning används, vilket underskattar den sanna avkastningen p.g.a. avsaknad av utdelningar. När jag kört med total avkastning för S&P500 ändras dock ej bilden.)

Slutsats
Att agera på dödskors har i alla tre fall resulterat i en kumulativt bättre avkastning än en vanlig "Buy and Hold"-strategi. I termer av "maximum drawdown" har en Buy and Hold-investerare förlorat upp till 57% av sina surt förvärvade pengar. Detta kan jämföras med dödskorsarens maximala förlust på 35%. Sedan 1998 har dödskorsarens strategi gett en avkastning på c:a 70% på S&P500, vilket kan jämföras med 25-30% för Buy & Hold (se bild nedan).

Nu är det dags att äta ägg. För att fira Jesus!

TILLÄGG: se även uppföljningsinlägget här.

En kul dag till ända / brakar USA nu samman?

Vilken kul dag!

Under helgen och dagen har vi fullkomligt bombarderats av rubriker från Bloomberg, WSJ, Reuters, med mera, om Greklands plötsligt nära förestående skuldomstrukturering(1), om hur de euroskeptiska Sannfinländarna gick starkt framåt i Finlands parlamentsval(2), om hur de tänker ställa till problem för räddningen av Portugal(3), om hur ECB trots detta siktar på att höja räntan flera gånger i år(4), men att detta är farligt (5) för att senare under dagen avrunda med att Standard and Poor's sätter USA:s kreditrating på negativ outlook! (6) samtidigt som ECB:s Wellink varnar att en skuldomstrukturering inte är i någons intresse (7).

1. Greece asked EU/IMF at Ecofin to restructure debt-paper (Reuters)
2. Finland: Tough Coalition Talks Ahead With Euro-Skeptic True Finns (WSJ)
3. European sovereign debt crisis worsens as investors bet against Ireland, Portugal and Greece (Telegraph)
4. Market right to see rate increases, ECB's Nowotny (Reuters)
5. ECB's Bonello warns against raising rates quickly (Reuters)
6. S&P revises United States outlook to negative (Reuters)
7. ECB's Wellink-Greek restructuring in no one's interest (Reuters)

S&P varnar för nedgradering

Den mest intressanta nyheten ovan är att S&P till slut varnar för en nedgrading av USA:s rating. Normalt sett följs en nedgraderingsvarning upp inom sex månader eller så med en faktisk nedgradering. Om detta skulle inträffa skulle det per automatik leda till att många ränteförvaltare inte längre kommer att få köpa amerikanska statsobligationer i lika stor utsträckning. Detta är netto ränta upp för den amerikanska staten och därmed även för samhället i stort. Vad händer då med en magra amerikanska ekonomiska återhämtningen?

Intressant nog sammanfaller denna varning från S&P till viss del med det nära förestående slutet på Federal Reserves obligationsköparkampanj QE2. I snitt har den amerikanska centralbanken köpt 2/3 av all nyemitterad amerikansk statsskuld sedan QE2-programmet inleddes i november. Detta bör ha hållit räntorna lägre än vad annars skulle ha blivit fallet. Förmodligen har det även tryckt upp andra tillgångspriser (råvaror, aktier, skräpkrediter) p.g.a. den förstärkta Greenspan/Bernanke "put" centralbankspolitiken innebär. (Fed:s Sack har bl a sagt att en av de viktiga poängerna med QE2 är att "keep asset prices higher than they otherwise would be", se BIS (pdflänk)).

För att förhindra en dyster utveckling får vi hoppas att Gang of Six i Senaten får ihop en trovärdig budgetsaneringsplan ala Göran Persson i Sverige på 1990-talet. (HuffPo) Om de får ihop en sådan plan kommer det att innebära att Federal Reserve kommer att kunna hålla styrräntan Fed Funds lägre, och det ännu längre. Detta vore även positivt för USA:s rating, och medföra lägre långräntor. Gissningsvis är även slutet på QE2 positivt för amerikanska långräntor.

Se gärna även S&P's Q&A session (WSJ).

Marknadsutsikter

Det känns sannolikt att såväl svenska som tyska långräntor (10y) kommer att gå ner mer än de redan gjort. Kurvflackningen i Europa och i Sverige kommer att intensifieras. Börsen bör få se lite mer motvind än vad vi redan sett. Att S&P varnar är stort. Inte kan väl aktieanalytikerna helt ignorera detta? Trots att vi är nästan mitt i rapportsäsongen?

Visste ni att Kung Fu-legenden säljer amerikanska obligationer?

Även om den ekonomiska återhämtningen i landet inte direkt imponerar så finns det anledningar att oroa sig för ränteutvecklingen i sommar. Ett av dessa skäl är att USA:s centralbank Federal Reserve sedan QE2 inleddes i november har köpt mer än 60% av all nyemitterad statsskuld. Ett av målen har varit att "öka tillgångspriserna mer än annars" och att "hålla räntorna låga". Dessa obligationsköp upphör den sista juni 2011. Om en viktig köpare försvinner från marknaden kanske priserna faller och räntorna stiger? Det är åtminstone vad flödesargumentet antyder. Det andra synsättet är att stock-effekten är viktigast (här är det annonseringen av framtida flöden som påverkar - men bara vid "publikationstillfället").

Om ni trodde att Kung Fu-legenden för några år sedan hittades död i en garderob kan ni glömma detta. Han arbetar numera på PIMCO, en viktig amerikansk ränteförvaltare som nu går ut hårt med sin baissiga syn på amerikansk statsskuldspapper - bland annat pga argumentet ovan. Se ex.vis WSJ där vi kan läsa att PIMCO säljer amerikanska statsskuldsobligationer.

Kung Fu-legenden (David Carradine)

Bill Gross, PIMCO-chef

Himlen är full av svarta svanar! So what? BTFD!

Himlen är full av svarta svanar, skriver de alltid läsvärda bloggarna på macro-man, men konstaterar senare lakoniskt att det kanske är fullt rationellt att marknaderna skakar av sig alla svarta svanar och fortsätter att istället handla upp börsen och andra mer riskabla tillgångar. Varför? Med allt som pågår i världen kanske det inte finns någon morgondag och vad ska man då med pengar till?

TMM are still very worried about where that will pan out as we return to a full "risk on" mode, as numbness from recent experiences hasn’t yet worn off. The same appears to be rampant in the household sector where Joe Public has been taught that money is to be forever free and, hey, so what? With what's going down in the world he won't need it, as there may be no tomorrow. 

Lets just all enjoy today while we can. 

Makrofjanten uttryckte något liknande i helgen, se Eländet i Japan, tillgångspriser, QE och konjunkturen.

Just buy the fucking dip.


Caveat: Feds QE2 upphör den sista juni. Idag annonserade US Treasury att de ska sälja bostadsobligationer och agencies motsvarande USD10mdr per månad. Vad händer när Fed ska sälja obligationer för 2,35 biljoner USD? Äsch. BTFD!

Eländet i Japan, tillgångspriser, QE och konjunkturen

Efter att ha oroat oss för händelserna i Mellanöstern i flera veckor byttes fokus snabbt till Japan i slutet av förra veckan då jordbävningen med efterföljande katastrofala tsunami drabbade landet. Idag verkar den finansiella oron från denna senaste händelse nästan vara bortblåst, det mänskliga lidandet till trots.

Konjunkturpåverkan sannolikt negativ
Landet Sverige är inte särskilt exponerad mot den japanska ekonomin, med en exportandel till landet kring en procent. Den omedelbara konjunkturpåverkan är sannolikt negativ eftersom japanska bolag tvingas skära ned den inhemska produktionen av flera skäl (bl a elbrist). Sämre BNP-tillväxt på kort sikt, med andra ord.

Negativ konjunkturspiral möjlig
Sämre tillväxt motiverar i sig lägre multiplar på börsen (P/E-talen bör sjunka). Ökad osäkerhet kring den ekonomiska framtiden motiverar även det lägre multiplar. I takt med att japanska företag och hushåll repatrierar kapital (säljer utländska tillgångar för att de behöver pengarna hemma) är risken stor att japans valuta stärks (vilket i sin tur är negativt för Nikkei-börsen). Lägre börskurser och starkare valuta är negativt för landets ekonomiska tillväxt, vilket i sin tur är negativt för börsen! Det finns alltså risk att Japans ekonomi går in i negativ spiral där en försämrad ekonomi leder till tillbakagångar på börsen och på andra tillgångsmarknader, vilket i sin tur riskerar leda till en ännu sämre konjunkturutveckling.

Aggressiv stimulans från Bank of Japan

[B]alance sheet policy ... adds to household wealth by keeping asset prices higher than they otherwise would be. - New York Fed:s Brian Sack (4-okt, 2010)

Det är sannolikt risken för en negativ spiral som gjort att centralbanken Bank of Japan utökat sitt program med kvantitativa lättnader (QE) med 15 biljoner yen. Detta är 183mdr dollar (motsvarande Sveriges samlade statsskuld) som används för köp av bland annat statsobligationer och andra tillgångar - i syfte att hålla värdet på dessa tillgångar högre än vad de annars skulle vara.

För höga tillgångspriser botas med ännu högre tillgångspriser
Vi har alltså ett läge där tre av världens större ekonomier (USA, Storbritannien, Japan) ägnar sig åt att hålla tillgångspriserna högre än vad "de borde vara" (min elaka översättning). Detta är inget hälsotecken.
Sedan tidigare ser det ut som att många tillgångspriser, däribland USA-börsen S&P500, är "för höga".

Problemet med hela kreditkrisen var att tillgångspriserna (huspriser, obligationspriser, med mera) var för höga. Nu är "botemedlet" att "hålla dem höga" no matter what. Centralbankerna höjer tillgångspriserna och måste därför anses öka risken för en framtida krasch. Om tillgångspriserna skulle falla kommer de som skuldsatt sig oroa sig för huruvida de kan refinansiera/"rulla" sina skulder, långivarna kommer att oroa sig för huruvida de som lånat kommer att betala tillbaka sina lån. Ju större skuldsättningen är desto större blir risken för panik. En recession skulle följa.

Än så länge ser det ut som att investerarkollektivet i stort ignorerar eländet i Japan och turbulensen i Mellanöstern. Så länge de gör detta kommer också konjunkturen att klara sig bra. De senaste månadernas utveckling har dock visat att det finns gott om "svarta svanar" där ute.