Eländet i Japan, tillgångspriser, QE och konjunkturen

Efter att ha oroat oss för händelserna i Mellanöstern i flera veckor byttes fokus snabbt till Japan i slutet av förra veckan då jordbävningen med efterföljande katastrofala tsunami drabbade landet. Idag verkar den finansiella oron från denna senaste händelse nästan vara bortblåst, det mänskliga lidandet till trots.

Konjunkturpåverkan sannolikt negativ
Landet Sverige är inte särskilt exponerad mot den japanska ekonomin, med en exportandel till landet kring en procent. Den omedelbara konjunkturpåverkan är sannolikt negativ eftersom japanska bolag tvingas skära ned den inhemska produktionen av flera skäl (bl a elbrist). Sämre BNP-tillväxt på kort sikt, med andra ord.

Negativ konjunkturspiral möjlig
Sämre tillväxt motiverar i sig lägre multiplar på börsen (P/E-talen bör sjunka). Ökad osäkerhet kring den ekonomiska framtiden motiverar även det lägre multiplar. I takt med att japanska företag och hushåll repatrierar kapital (säljer utländska tillgångar för att de behöver pengarna hemma) är risken stor att japans valuta stärks (vilket i sin tur är negativt för Nikkei-börsen). Lägre börskurser och starkare valuta är negativt för landets ekonomiska tillväxt, vilket i sin tur är negativt för börsen! Det finns alltså risk att Japans ekonomi går in i negativ spiral där en försämrad ekonomi leder till tillbakagångar på börsen och på andra tillgångsmarknader, vilket i sin tur riskerar leda till en ännu sämre konjunkturutveckling.

Aggressiv stimulans från Bank of Japan

[B]alance sheet policy ... adds to household wealth by keeping asset prices higher than they otherwise would be. - New York Fed:s Brian Sack (4-okt, 2010)

Det är sannolikt risken för en negativ spiral som gjort att centralbanken Bank of Japan utökat sitt program med kvantitativa lättnader (QE) med 15 biljoner yen. Detta är 183mdr dollar (motsvarande Sveriges samlade statsskuld) som används för köp av bland annat statsobligationer och andra tillgångar - i syfte att hålla värdet på dessa tillgångar högre än vad de annars skulle vara.

För höga tillgångspriser botas med ännu högre tillgångspriser
Vi har alltså ett läge där tre av världens större ekonomier (USA, Storbritannien, Japan) ägnar sig åt att hålla tillgångspriserna högre än vad "de borde vara" (min elaka översättning). Detta är inget hälsotecken.
Sedan tidigare ser det ut som att många tillgångspriser, däribland USA-börsen S&P500, är "för höga".

Problemet med hela kreditkrisen var att tillgångspriserna (huspriser, obligationspriser, med mera) var för höga. Nu är "botemedlet" att "hålla dem höga" no matter what. Centralbankerna höjer tillgångspriserna och måste därför anses öka risken för en framtida krasch. Om tillgångspriserna skulle falla kommer de som skuldsatt sig oroa sig för huruvida de kan refinansiera/"rulla" sina skulder, långivarna kommer att oroa sig för huruvida de som lånat kommer att betala tillbaka sina lån. Ju större skuldsättningen är desto större blir risken för panik. En recession skulle följa.

Än så länge ser det ut som att investerarkollektivet i stort ignorerar eländet i Japan och turbulensen i Mellanöstern. Så länge de gör detta kommer också konjunkturen att klara sig bra. De senaste månadernas utveckling har dock visat att det finns gott om "svarta svanar" där ute.