Väljer grekerna kakmonstret i juni? Tre frågor som söker ett svar

När jag skrev senast var månaden februari och då trodde jag att Riksbanken skulle fortsätta på inslaget räntesänkarspår på grund av sämre makrostatistik. Nu har statistiken visat sig vara tämligen volatil och svårbedömd för svensk del, och majoriteten i direktionen mumlar halvt obegripligt om huspriser och hushållsbelåning i protokollet. Belåningsbollen hör väl egentligen hemma hos Finansinspektionen (FI). Om det inte är så att Ingves et al inte litar på bolånetorsken Borg och hans hejdukar inom FI av inrikespolitiska skäl (det kan vara politiskt inopportunt att sjösätta skärpta bolånetak inför ett val där borgarna redan ligger risigt till).

Internationellt ser det ut som att de mest framåtblickande indikatorerna (inköpschefsindex och olika mätare på stämningsläget hos företag och hushåll) har utvecklats i negativ riktning i de flesta större ekonomier, med undantag för USA. De finansiella marknaderna har dock mestadels varit präglade av skuldkrisoro (främst Grekland men även Spanien), vilket sänkt världsbörserna påtagligt. Åtminstone fram till studsen som inleddes denna vecka.

Några frågor som kommer att avgöra utvecklingen framöver:

1. Kan USA:s konjunktur hålla igång hygglig trots inbromsningen i Europa och i Kina?
   Det är mycket ovanligt med USA:s inköpschefsindex ISM på dessa relativt höga nivåer gentemot Kina och Europa. Antingen kommer USA dras ner, eller så hjälper USA de andra länderna upp. (Se även nedan om ekonomisk skada)
2. Röstar grekerna rätt den 17:e juni?
   Det grekiska partiet Syriza vill både ha kakan kvar och äta den. Om Syriza vinner valet i juni kan man snudd på garantera mycket tuffa förhandlingar med Trojkan, och att förhandlingarna bryter samman bör då åsättas tämligen hög sannolikhet. Spelar Trojkan tufft kommer Grekland då tvingas att lämna EMU, och potentiellt även EU. Om grekerna istället röstar på Ny Demokrati / Pasok är risken mycket mindre för att förhandlingarna bryter samman. Grekland stannar då i EMU. En euroexit riskerar att bli mycket jobbigt för världens börser initialt då Spanien mfl länder riskerar att drabbas av intensifierade bankkriser. Optimisten i mig noterar att de senaste opinionsundersökningarna inte alls pekar på en tydlig Syriza-vinst.
3. Hur mycket ekonomisk skada har skett pga den senaste tidens skuldkrisoro och turbulens? Börsfall översätts till minskade förmögenheter och ökad osäkerhet, vilket riskerar att leda till sämre konsumtions- och investeringstillväxt, åtminstone på kort sikt. Dessutom kan det vara så att företag- och hushåll i skuldtyngda euroländer nu i än högre grad än tidigare börjat misstänka att en euro i det lokala banksystemet kanske inte är lika mycket värd som en euro i starka Tyskland. I så fall riskerar vi att få se äkta bank runs (tänk Northern Rock) inom kort.

Vill det sig illa kommer världens börser, och räntor, att se mer nedsida in i det tredje kvartalet, varpå en snar tsunami av likviditet och räntesänkningar åter kommer att skicka upp börser med mera till nya höjder.

Över och ut.
Otto

Alexis Tsipras (Syriza)