Eurokrisen som paradigmskifte, en KTH-professors snurriga nedsteg och experternas bedömningar

Den hälsosamme ekonomisten skriver bra om det Kuhnska paradigmskiftet som eurokrisen utgör, och får till en bra poäng riktad mot skribenter som Sverker Sörlin i Expressen. Sverker Sörlin gör sig för övrigt till en tacksam måltavla när han snurrar till det om EMU och Europa. Sedan när blev euron likställt med Europa? Dessa manipulativa snedsteg görs nästan alltid i politiska texter och är lätta att hitta när man vet vad man ska leta efter (se argumentationsanalys).  Borde dock inte en KTH-professor veta bättre?

Jag var för euron, men jag måste säga att utredningarna som gjordes berörde mig föga. Om Europa är en bra idé kan man inte utreda fram.  

Nåja, han skriver vidare att:

...det som hänt det senaste året i eurozonen ingick inte i den seriösa diskussionen i Sverige 2002- 2003. Det vara bara oseriösa bedömare som talade om finansiell kollaps, ...,  massarbetslöshet.

Ekonomisten ger svar på tal på hans underförstådda budskap:

Så nu när det faktiskt har hänt borde det ju vara ganska ofarligt att fortsätta med euron - menar han tydligen - eftersom sannolikheten för att det som hände ska hända en gång till måste vara extremt låg. Det var nämligen ytterst osannolikt till att börja med, så sannolikheten att det skulle inträffa mer än en gång måste vara ännu lägre. Man skulle nästan kunna hävda att om det skulle inträffa en gång till så är det nästan inte ens sant att det har hänt.

Och vad gäller Sörlins citat om "oseriösa bedömare" och hur "oförutsägbart" skuldkrisen var, vill jag svara med följande fyra citat från Milton Friedman, en av de mest inflytelserika ekonomerna under 1900-talet.

1. Europe exemplifies a situation unfavourable to a common currency. It is composed of separate nations, speaking different languages, with different customs, and having citizens feeling far greater loyalty and attachment to their own country than to a common market or to the idea of Europe (Friedman, 1997)
2. There will be asymmetric shocks hitting the different countries. That will mean that the only adjustment mechanism they have to meet that with is fiscal and unemployment: pressure on wages, pressure on prices. They have no way out…Suppose things go badly and Italy is in trouble, how does Italy get out of the Euro system? (Friedman, 1998) 
3. Sooner or later, when the global economy hits a real bump, Europe’s internal contradictions will tear it apart. (Friedman, 1999, Friedman, 1999)
4. The least Italy should do is to keep intact the plates which are used to produce lira. (Friedman, 1999)

Överlag när det gäller frågor som det "går politik i", som EMU-projektets möjligheter, kronans fasta växelkurs 1992, möjligtvis även svenska bostadspriser (se Cornucopia), går det ofta inte att förlita sig på "medianexpertens" åsikter som uttrycks i media, utan det gäller då att luta sig mot rätt expert. Detta är förstås lätt att säga i efterhand. Men det kanske inte är omöjligt.

Milton Friedman (1912-2006) var klokare än de flesta

Uppåthack i tillväxtkurvorna pga lagercykeln, hur länge varar ruset?

Det ser just nu ut som att lagercykeln är inne i en positiv fas i USA, och förhoppningsvis är den på väg dit i resten av världen (se grönt text nedan). Det betyder inte på något sätt att vi står inför guld och gröna skogar utan utgör ett tillfälligt, men trevligt, uppåthack i tillväxtkurvorna och konjunkturen.

Lagercykeln sammanfattad
Först överraskas företagen av sämre efterfrågan än tänkt, därför uppstår en oväntad lageruppbyggnad eftersom de inte hinner skära i produktionen lika snabbt som orderböckerna krymper (eller växer långsammare än förutspått). I steg 2 minskas produktionen eftersom företagen kan möta aktuell efterfrågan som finns genom att leverera från sina fulla lager. När lagren så småningom börjar sina måste företagen åter öka produktionen. Detta är den mest positiva fasen för BNP-tillväxten. När produktionsnivån väl nått efterfrågenivån kommer produktionen att växa lika snabbt som slutlig efterfrågan. Normalt sett när inköpschefsindex ISM är stigande brukar börsen utvecklas väl.

Många oklarheter kring hälsan hos USA:s ekonomi, fortfarande

USA-statistiken har varit bättre än väntat nu i flera månader. En hel hög med frågetecken finns dock kvar gällande hälsan hos USA:s ekonomi:

• Fortfarande uppvisas budgetunderskott på 10+% av BNP. När ska man ta itu med detta?
• Nuvarande förlängning av payroll tax cuts och A-kasseersättningarna löper ut sista februari. Förlängs de? Åtminstone några politiska bedömare är skeptiska.
• Hur påverkas kreditgivningen i landet av skuldkrisen i Europa? Motpartsrisken mätt som ex.vis Libor/OIS-spreadar fortsätter åt fel håll, varför?
• BNP-tillväxten hölls under armarna i USA under den andra halvan av 2011 p.g.a. att de negativa faktorerna under den första halvan av 2011 försvann (Japans tsunami och en oljeprischocken).
• Hushållens konsumtion har getts stöd sedan sommaren av en rejäl nedgång av sparkvoten, trots börs- och husprisfall. Detta kan inte fortgå. 
• Investeringsefterfrågan under det andra halvåret kan dessutom ha varit artificiellt hög p.g.a. försämrad avdragsrätt för investeringar som kickar in under 2012.
• Nu senast har det uppdagats att det kan vara fel på säsongsrensningen för flera viktiga variabler (speciellt USA:s ISM, som mäter optimismen hos tillverkningsindustrin). Inte för att det påverkar marknadssentimentet särskilt mycket. 
• Om nu USA-data är stark, varför minskar skatteinbetalningarna i årstakt? Detta stöder att det kan vara fel på säsongsrensningen och blir kanske något vi får se mer av.

Källa: Zerohedge

Insättningar hos ECB säger inget om pengarna från LTRO:n används eller ej

Det finns många där ute som gillar att lyfta fram saker de inte förstår, speciellt om man kan framställa det som att domedagen är nära. Den (ö)kända bloggen ZeroHedge gör ofta detta. Även Financial Times och Reuters är skyldiga. Makrofjanten blir arg. Varför inte lära sig förstå saken först? Nu på sistone har dessa aktörer alla publicerat ECB:s statistik om deposits/insättningar för att argumentera att pengarna från ECB:s långa repa (LTRO) inte används. Detta är ett logiskt felslut.

Logiska felslut gör en arg

Varför? Deposits hos ECB måste stiga till nya (rekordhöga) nivåer till följd av ECB:s osteriliserade repor. Pengarna kommer per definition synas i just denna statistik, även om de används. Två exempel får räcka:

Juni 2007: I grundscenariot fungerar de finansiella marknaderna normalt. 
Bank ett har lockat till sig hushållsinsättningar (tänk lönekonton) om 100kr. På skuldsidan i bankens balansräkning finns även 10kr i kapital. På tillgångssidan finns olika lån. Bank två är inte lika populär hos hushållen. Där har hushållen bara deponerat 50kr. Utöver detta finns 10kr i kapital. För att finansiera sina tillgångar på 110kr har dock bank två lånat pengar. Den har lånat 50kr av bank ett.

Detta är normalläget när interbankmarknaderna fungerar. Då lånar bank ett, utan att vara särskilt rädd för motpartsrisk, ut 50kr till bank två. Varje natt parkeras alla riktiga pengar hos ECB i en depositfacilitet. (De digitala pengarna måste ta vägen någonstans. De är svåra att förvara i byrålådan.)

Juni 2011: Bank ett börjar befara att bank två riskerar konkurss
Bank två kan nu inte längre låna av bank ett (eller av marknaden). Bank två har dock en tillgångsmassa på 110kr som måste finansieras, men riskerar att bara ha tillgång till finansiering om 60kr (hushållens insättningar+kapital). Om inte bank två lyckas låna pengar kommer den tvingas till massiv försäljning av sina tillgångar, alternativt i konkurs.

Detta är ingen bra idé, tycker de styrande. Därför lånar ECB ut pengar till bank två genom en s.k. LTRO. Balansräkningen för bank två är oförändrad med en omslutning på 110kr. Samma sak gäller balansräkningen för bank ett, med skillnaden att den nu har 50kr över på tillgångssidan. Detta belopp lånades tidigare ut till bank två. Dessa pengar kan dock nu användas till annat. Om banken lånar ut detta belopp till en tredje bank, eller till ett företag, så kommer pengarna till slut att hamna hos en bank (och då per definition då parkeras hos ECB:s depositfacilitet). Om pengarna "inte" används, kommer de likväl att hamna hos ECB:s depositfacilitet. (Alla digitala pengar måste ta vägen någonstans.)

ECB botar symtom och köper tid
Ovan resonemang fångar essensen av vad som pågår. Vi kommer att få se fler och fler ointressanta rekord under kommande månader. Rekorden är dock en bieffekt av att ECB är i full färd att åtminstone bota symtomen på skuldkrissjukan. Detta är en bra sak.