Kommer amerikanska hushåll att spara ännu mer? (sparkvotsfunderingar)

Hushållens sparande har stigit rejält under "The Great Recession". Före krisen var amerikanernas sparande nere kring 2% av hushållens disponibla inkomster. Den senaste statistiken pekar på att sparkvoten ligger kring 6% numera - fortfarande lågt i ett internationellt perspektiv, men den högsta sedan tidigt 1990-tal.

Hushållens sparbeteende är en av nycklarna kring hur stark den ekonomiska återhämtningen blir. Om sparkvoten stiger ytterligare, säg till 8-10%, kommer konsumtionen att växa långsammare än inkomsterna även framöver. Detta lägger en hämsko på tillväxten under justeringsfasen. Min gissning är att många kommer att bli förvånade när sparkvoten stiger ytterligare från redan "höga" nivåer.

Några funderingar kring sparande och sparandets utveckling

• Empiriskt sett verkar hushållens förmögenhetsutveckling styra sparkvoten. Här är den senaste börsuppgången ett positivt tecken som antyder att konsumtionstillväxten ges skjuts under hösten efter några relativt trista månader (sparkvot ned). Samtidigt verkar det allt mer sannolikt att huspriserna nu har börjat falla. Förmodligen raderas några hundra miljarder dollar av hushållens förmögenheter under kommande kvartal (sparkvot upp).
• Enligt siffror från Fidelity Investments belånade allt fler amerikaner sitt pensionssparande under det andra kvartalet, s.k. "hardship withdrawals". Detta är sannolikt inget man gör för att det är roligt utan för att snarare för att klara av vardagsutgifterna i arbetslöshetens spår. Detta antyder s.k. "consumption smoothing" hos hushållen, dvs att sparandet är lägre nu för att bibehålla en bättre levnadsstandard än vad inkomsterna tillåter. Det pekar på att sparkvoten kommer att stiga ytterligare när inkomsterna förbättras.
• Många hushåll bor gratis i sina bostäder eftersom bolåneinstituten inte hunnit vräka hushållet ännu (s.k. "strategic defaults"). Enligt beräkningar från ex.vis Moody's Economy.com rör det sig om 6 miljoner hushåll. Att inte ha några boendekostnader beräknas frigöra kring 8mdr dollar varje månad - kring 1% av den totala konsumtionen. Detta gör att sparkvoten är lägre än vad den annars skulle vara. På sistone verkar det som att bolåneinstituten går hårdare fram med vräkningarna. 
• Sparkvoten reviderades nyligen upp från cirka 3% till 6% - detta berodde dock främst på att hushållens inkomster från utdelningar reviderades högre. Det mycket statistik och många ekonomiska resonemang missar är fördelningen av utfallen. Även om sparkvoten på aggregerad basis kanske närmat sig något som är hållbart, är det förmodligen så att de mest utsatta sparar mindre än de egentligen vill (se consumption smoothing ovan).  Ingen direkt sparkvotsimplikation dock.
• Statistik från Federal Reserve pekar på att hushållen inte är så frugala som man trott. Hushållens minskade skuldsättning beror inte på att hushållen amorterar utan nästan enbart på grund av ofrivilliga nedskrivningar (vräkningar, personliga konkurser, med mera) från bolåneinstituten. Skulderna har minskat med 610mdr, men 588mdr av nedgången är pga nedskrivningar. (Se bild från WSJ nedan). Om det är som jag tror, och hushållen kommer att sikta på att skuldnedväxla, antyder dessa siffror att resan knappt börjat. I så fall ska det åtminstone mycket till innan sparkvoten faller kraftigt. (Se gärna bild från Calculated Risk nedan)

Minskad skuldsättning nästan enbart på grund av nedskrivningar

Källa: WSJ

Hushållens balansräkningar - fastighetstillgångar och bolån som andel av BNP

Källa: Calculated Risk