De högst tvivelaktiga implikationerna av dagens ekonomiska politik

Det är förstås värt ett längre inlägg när det gäller att diskutera de moraliska och fördelningspolitiska implikationerna av Ben Bernankes och Alan Greenspans penningpolitik (se t ex Greenspan put). Vi kan börja med att konstatera att: 

• De som skött sig väl innan krisen nu straffas genom att deras sparade medel urholkas, bland annat på grund av att valutans värde gradvis urholkas. 
• De som egentligen inte vill "ta risk" tvingas dessutom mer eller mindre ut i en jakt på avkastning eftersom den riskfria räntan hålls på noll procent (det går inte leva på säker avkastning även om man försöker).
• De som misskött och belånat sig upp till tacknocken räddas genom rekordlåga räntor.

Kombineras det hela med Bush jr:s, Obamas, EU:s och Ingves politik står det dessutom klart att:

• Storbankerna har hållits under armarna och tillåtits växa ännu mer. Bankägarna speciellt i USA har kommit väldigt lindrigt undan under krisen.
• Detta gäller även vissa svenska banker som Riksbanken fullkomligt öst pengar över genom långfristiga fastränterepor.
• I Europa räddar ECB både misskötta nationer (ECBs köp av statsobligationer) och misskötta banksystem (sänkta krav på säkerheter, långfristiga repor) genom att låna ut pengar till villkor som marknaden aldrig skulle gå med på. 
• Visste du t ex att ECB till dags data köpt statsobligationer (Portugal, Grekland, Irland) för ett belopp som motsvarar 21% av Svensk BNP? Det är rätt mycket pengar, och mer blir det.
• I slutändan blir det, som vanligt, de som skött sig bäst som står för notan genom 1) förluster på ECBs balansräkning och mer signifikant 2) en gradvis urholkning av även eurons värde.

Det här inlägget skrev jag egentligen för att få posta följande "roliga" bild. (källa)

Helikopter-Ben beredd att köra igång tryckpressarna igen

Pressmeddelandet från Federal Reserves senaste möte indikerade att helikopter-Ben och hans hejdukar är beredda att åter aktivera tryckpressarna på bred front. Hela pressmeddelandet läser ni här. 

Kommittén skrev att inflationen var lägre än den var bekväm med (viktiga förändringar jämfört med augustimötet i fet stil):

Measures of underlying inflation are currently at levels somewhat below those the Committee judges most consistent, over the longer run, with its mandate to promote maximum employment and price stability. inflation is likely to remain subdued for some time before rising to levels the Committee considers consistent with its mandate. 

Och att de är redo att agera ytterligare om det krävs för att stödja den anemiska ekonomiska återhämtningen:

The Committee will continue to monitor the economic outlook and financial developments and is prepared to provide additional accommodation if needed to support the economic recovery and to return inflation, over time, to levels consistent with its mandate. 

Nästa penningpolitiska möte stundar den andra och tredje november. Beslutet offentliggörs den tredje november - en dag efter valet till kongressen och senaten. Med tanke på att Federal Reserve verkat synnerligen splittrat åtminstone sedan i augusti blir nästa penninpolitiska protokoll, kring den 12:e oktober, sannolikt spännande läsning 

Dagens skojiga "factoid": Herr Hoenig (Kansas City), känd hök i FOMC, röstade åter emot majoritetens beslut. Han delar nu rekordplatsen för att vara "motvalls käring" (dvs att mest envist rösta emot majoriteten) i FOMCs historia sedan 1955.

Ben Bernanke är lycklig. Det borde du också vara! Rally on bitches!

Börsen reagerade såhär.

Kommer amerikanska hushåll att spara ännu mer? (sparkvotsfunderingar)

Hushållens sparande har stigit rejält under "The Great Recession". Före krisen var amerikanernas sparande nere kring 2% av hushållens disponibla inkomster. Den senaste statistiken pekar på att sparkvoten ligger kring 6% numera - fortfarande lågt i ett internationellt perspektiv, men den högsta sedan tidigt 1990-tal.

Hushållens sparbeteende är en av nycklarna kring hur stark den ekonomiska återhämtningen blir. Om sparkvoten stiger ytterligare, säg till 8-10%, kommer konsumtionen att växa långsammare än inkomsterna även framöver. Detta lägger en hämsko på tillväxten under justeringsfasen. Min gissning är att många kommer att bli förvånade när sparkvoten stiger ytterligare från redan "höga" nivåer.

Några funderingar kring sparande och sparandets utveckling

• Empiriskt sett verkar hushållens förmögenhetsutveckling styra sparkvoten. Här är den senaste börsuppgången ett positivt tecken som antyder att konsumtionstillväxten ges skjuts under hösten efter några relativt trista månader (sparkvot ned). Samtidigt verkar det allt mer sannolikt att huspriserna nu har börjat falla. Förmodligen raderas några hundra miljarder dollar av hushållens förmögenheter under kommande kvartal (sparkvot upp).
• Enligt siffror från Fidelity Investments belånade allt fler amerikaner sitt pensionssparande under det andra kvartalet, s.k. "hardship withdrawals". Detta är sannolikt inget man gör för att det är roligt utan för att snarare för att klara av vardagsutgifterna i arbetslöshetens spår. Detta antyder s.k. "consumption smoothing" hos hushållen, dvs att sparandet är lägre nu för att bibehålla en bättre levnadsstandard än vad inkomsterna tillåter. Det pekar på att sparkvoten kommer att stiga ytterligare när inkomsterna förbättras.
• Många hushåll bor gratis i sina bostäder eftersom bolåneinstituten inte hunnit vräka hushållet ännu (s.k. "strategic defaults"). Enligt beräkningar från ex.vis Moody's Economy.com rör det sig om 6 miljoner hushåll. Att inte ha några boendekostnader beräknas frigöra kring 8mdr dollar varje månad - kring 1% av den totala konsumtionen. Detta gör att sparkvoten är lägre än vad den annars skulle vara. På sistone verkar det som att bolåneinstituten går hårdare fram med vräkningarna. 
• Sparkvoten reviderades nyligen upp från cirka 3% till 6% - detta berodde dock främst på att hushållens inkomster från utdelningar reviderades högre. Det mycket statistik och många ekonomiska resonemang missar är fördelningen av utfallen. Även om sparkvoten på aggregerad basis kanske närmat sig något som är hållbart, är det förmodligen så att de mest utsatta sparar mindre än de egentligen vill (se consumption smoothing ovan).  Ingen direkt sparkvotsimplikation dock.
• Statistik från Federal Reserve pekar på att hushållen inte är så frugala som man trott. Hushållens minskade skuldsättning beror inte på att hushållen amorterar utan nästan enbart på grund av ofrivilliga nedskrivningar (vräkningar, personliga konkurser, med mera) från bolåneinstituten. Skulderna har minskat med 610mdr, men 588mdr av nedgången är pga nedskrivningar. (Se bild från WSJ nedan). Om det är som jag tror, och hushållen kommer att sikta på att skuldnedväxla, antyder dessa siffror att resan knappt börjat. I så fall ska det åtminstone mycket till innan sparkvoten faller kraftigt. (Se gärna bild från Calculated Risk nedan)

Minskad skuldsättning nästan enbart på grund av nedskrivningar

Källa: WSJ

Hushållens balansräkningar - fastighetstillgångar och bolån som andel av BNP

Källa: Calculated Risk

"Smart Money" tror på en rejäl börsuppgång framöver

The Kirk Report skriver om "the investor sentiment cycle" och inkluderar nedanstående illustrativa bild.

Bloggen har frågat en rad investerare (s.k. smart money) var de tror vi är i cykeln. I snitt verkar de tro att vi är i "hoppfasen" - en fas som så småningom följs av en rejäl börsuppgång.

63% thought the cycle had already bottomed out while 37% see further downside to go in this cycle.

Det låter ju bra. Men det brukar väl alltid löna sig att vara contrarian? Eller är just dessa investerare contrarian relativt "retailinvesterare"? Om det nu går att vara contrarian gentemot en investerargrupp som inte längre finns ibland oss... Jag blir då inte mycket klokare.

Källa: The Kirk Report

Övervärderad börs - bra för konjunkturen, men vad händer om den faller?

Högre aktievärden är bra för den ekonomiska tillväxten på kort sikt
Sedan i somras har denna blogg pekat på inbromsningen som har skett och fortsätter att ske i USA. Den senaste tidens börsuppgång har dock gjort fan och hans moster tokbullish på aktier/risky assets. Alla har nu till synes helt glömt bort nedsidesriskerna till världskonjunkturen. På sätt och vis är detta välkommet, eftersom högre aktievärden och lägre kreditspreadar tenderar att vara mumma för konjunkturen då hushåll och företag exempelvis känner sig bättre till mods.

Vad händer om dagens omotiverade optimism kommer av sig?
En av de allra största riskerna måste således vara att denna omotiverade optimism kommer av sig. Mätt med Shiller's PE-tal (som justerar börsvinster för konjunkturcykeln) är USA-börsen rejält övervärderad i nuläget. S&P500 handlar på PE-tal 17,3 mot det historiska snittet på 14. Ett börsfall på 20% vore rimligt om börsen ska nå sin snittvärdering sedan 1870. En intressant artikel som använder sig av Shillers PE-tal finns här. Vad händer med företagens och hushållens optimism om detta skulle inträffa? Det vore självklart inte bra för tillväxten.

Är du och marknaden beredd på inköpschefsindex ISM under 50?
Goldman Sachs (GS) håller även de fast vid sin syn på en rejäl nedgång i amerikanska inköpschefsindex framöver. Zerohedge tar upp en analys där de upprepar argumenten bakom sin baissiga syn på USAs industrikonjunktur. Se tabell nedan. Hur reagerar börsen?

Tre veckor till rapportsäsong kick-off - har Bart Simpson lärt sig sin läxa?

Alcoa rapporterar i början av oktober, i den kvartalsvisa rapportsäsongskickoffen. Kommer vi få se en repeat av Q2? Börserna går upp på starka rapporter samtidigt som makro fortsätter att peka på en avmattning, även om konsensus börjar komma ikapp? Det ser ut som att Q3-BNP i USA blir hyggligt på 1,5-2% och att de/vi som ropade varg var för tidigt ute. Framåtblickande ser ungefär lika illa ut nu som i juli (ECRI, I/S-ratios, orderingång, med mera) men det är inget som behöver synas i Q3-rapporterna.

S&P500 kvar i sin range - orkar vi bryta upp ovan 1130?
S&P500 ligger f.n. kvar i sin range sedan maj (1040-1130 där vi varit med någon avvikelse). Volymerna sjunker gradvis. Igår kväll var den omsatta volymen i S&P500-terminer kring 25% av vad som är brukligt. "Flashkrascherna" (se NUCOR) står som spön i backen och illustrerar hur allt mer sjuka de finansiella marknaderna blir.  Är detta en miljö till vilken amerikanska retail-investerare kommer tillbaka på bred front? De går snart i pension och vill förmodligen ha en något säkrare avkastning..

Initial claims blir spännande i morgon - likt Philly Fed
Förra veckan så överraskade initial jobless claims på nedsidan, kanske beror det på att en hel hög med delstater, däribland stora Kalifornien, "uppskattade" mängden nyanmälda arbetslösa i statistikinsamlingen. Osäkerheten kring siffrans giltighet är därmed mer osäker än vanligt och revideringarna nu i morgon blir viktiga. Även Philadelphia Feds undersökning av tillverkningsindustrin i den regionen blir viktig då den blir en andra hint inför viktiga ISM. NY Fed idag bekräftade förra månadens bild av en rejäl avmattning.

Allmän reflektion kring aktiesäljsidan:
Finns det någon som stör sig något på det osammanhängande i att argumentera för att USA ser bra ut (och att börsen därför ska handlas upp i taket), samtidigt som man applåderar kommande agerande från Bernankes tryckpressar (pga att det INTE ser bra ut) (vilket även det motiverar att börsen ska upp i taket). Logisk stringens någon?

Dagens USA-data (detaljhandel, lagerdata): sämre än du tror

Nyhetsbyråerna rapporterar att USAs detaljhandel var bättre än väntat, och att börsen stiger till följd av detta. Samtidigt kom lagerstatistiken in starkare än väntat och antyder en rejäl lageruppbyggnad i juli.

Detaljhandeln (augustistatistik): huvudsiffran ökade 0.4% mot väntat 0.3%, däremot reviderades förra månaden ned från 0.4% till 0.3% - så hur mycket bättre var siffran egentligen? Inte alls. Fast den var inte heller sämre.

Lagerstatistiken: är det verkligen entydigt positivt att lagernivåerna steg mer än väntat i juli? Förvisso antyder det ett något starkare Q3 än tidigare. Men om inte efterfrågan utvecklas som företagen har tänkt sig innebär det att lagren inte behöver stiga alls framöver, kanske t om krympa. Undersökningar som inköpschefsindex ISM, Philadelphia Fed, Empire State och så vidare tyder på just detta. Lagren steg lite för mycket under sommaren, och leder - just nu - till att orderböckerna inte växer lika snabbt eller krymper.

Galenskaperna fortsätter! (USAs och Sveriges bostadsmarknad)

Aktiviteten på USAs bostadsmarknad har kollapsat sedan skatterabatterna löpte ut i slutet av april. Allt fler anekdoter, och allt mer data, gör det tydligt hur myndigheternas trixande har lett till absurda incitament. Exempelvis berättar New York Times hur ett par köpt ett hus för $115 000 genom att betala en kontantinsats på $1000. Det motsvarar ett bottenlån på 99.1%. På grund av olika bidrag slutade det med att paret till slut betalade 67cent. Dvs en kontantinsats på 0.0000058 av husets värde. Speciellt absurd är utvecklingen i ljuset av USAs regelverk som gör det möjligt att skicka in nycklarna till utlåningsinstutitet om man inte klarar av att möta sina betalningar (i det här fallet statskontrollerade Fannie Mae). Det är välkänt att lån med högt belåningsvärde tenderar att leda till större förluster för långivarna.

Om bostadspriserna stiger kommer paret i artikeln gå med stor vinst. Om huspriserna skulle falla igen, vilket är sannolikt, så förlorar de inget utan skattebetalarna får ta notan genom stigande förluster hos Fannie Mae. (USAs skattebetalare skänker bort köpoptioner). Vansinnigt. Men att premiera de som gör fel på bekostnad av de som gör rätt har varit melodin åtminstone de senaste 20-30 åren. Vad hände med Spara och Slösa?

I Sverige ser det ut som att vi satte nya rekordhöga bostadsrättspriser (i Stockholm) under augusti månad, åtminstone enligt den eminenta webbsidan Lasse Kongos Bostadstracker, ingen jag diskuterat detta med på sistone tycks tro att priserna kan falla betydligt. Sedan botten (dec-09) ser det ut som att priserna har stigit med cirka 43% 42,000-60,000).

Vid fem procents boränta innebär detta att 60kvm kostar kring 10,500kr i månaden exklusive avgift+övriga kostnader. Bostaden kommer således att kosta minst 13,000kr i månaden i så fall. Kommer räntan någonsin att nå dit igen? Är detta rimligt för ett medianhushåll? Om paret i tjänar 50,000 netto tillsammans per månad kokar det ned till 26% av deras inkomster.

Tillväxt? Vad har det någonsin gjort för någon? Upp med börsen bara!

Veckan inleddes med avvaktande utveckling på börsen - trots relativt solida data (ex.vis USAs konsumentförtroende). Inte heller spillde fredagens Bernanke-rally över in i denna vecka. Snarare sålde man ned börsen på inte fullt så usel data - trots att investerarsentimentet enl. AAII-undersökningen var rejält "bearish", vilket tenderar att vara en bra contrariansignal.

Onsdagen inleddes med en helt okej inköpschefssiffra från Kina, som ledde till att USAs börsterminer steg - medan Shanghaibörsen föll(!). Sedan kom motsvarande siffra för USA (ISM manufacturing) som slog allas förväntningar. Tydligen mår tillverkningsindustrin i USA bättre än den gjorde den förra månaden, trots att så gott som alla regionala undersökningar pekade på att de mår sämre. Man undrar ju lite exakt var dessa gladare bolagen är lokaliserade... Den framåtblickande order-komponenten pekade på fortsatt nedgång nedåt 50, men hindrade inte börserna att tokralla.

På torsdagen kom jobless claims-siffran in något bättre än väntat, och en husförsäljningssiffra (pending home sales) slog även den de lågt ställda förväntningarna. Börsen fortsatte upp, om än modest.

Och idag kom arbetsmarknadssiffrorna in bättre än väntat (de var inte bra... bara inte fullt så usla som man befarat), och börsen fortsatte upp. Att ISM för tjänstesektorn föll rejält - tjänstesektorn är mycket viktigare för aktiviteten i USA än tillverkningsindustrin - gav ingen större påverkan på börsen.

Börsen har nu fullkomligen tokmatats av baissiga nyheter sedan i april och har ändå hållit sig uppe väl. Nu har ekonomerna dessutom börjat komma ikapp när det gäller att ha en någorlunda realistisk syn på USAs ekonomi. Därför är det inte lika uppenbart att marknaden ska matas med "sämre än väntade" nyheter framöver. Åtminstone finns det inget riktigt hotfullt de kommande två-tre veckorna. Om något kanske President Obama utlovar mer stimulanser.

Trots en ekonomi i uselt skick ser det ut som att det enda som kan få börsen på fall just nu är någon slags ny oro (en grå svan, eller en svart?), att företagen börjar vinstvarna, att rapportsäsongen blir sämre än väntat.

Det är fullt möjligt att börsen lyckas etablera en uppåttrend snart, och att hedgefonder och andra försöker jaga upp den i några månader, nu när snart alla är tillbaka från sommarsemestrar... Se t e x resonemanget hos macro man.

Vad har ändrats med konjunkturbilden? Risken att USA är i recession just nu måste sägas vara mindre än tidigare, men alla orosmoln finns kvar.