Mer om dödskors (enkel och avslöjande matematik)

Här är ännu ett inlägg om dödskors, med lite fler siffror på saken, så att säga. Som Cornucopia skrev:

Man skall också komma ihåg riskjusterad avkastning. Inte bara ger dödskors bättre avkastning. Eftersom man periodvis också är likvid så är risken betydligt lägre. Högre avkastning, lägre risk.

Sådant går ju faktiskt att räkna ut. Nedan redovisas Informationskvot, Sharpekvot samt Sortinokvot för en dödskorsstrategi på S&P500 som använder sig av EMA50 vs EMA200 (exponentiellt glidande medelvärden).

(Som riskfri ränta har noll antagits. För informationskvoten har benchmarkportföljen varit en Buy and Hold-strategi. Röda siffror markerar de år där dödskorsstrategin varit sämre än benchmark-strategin Buy and Hold. För fler detaljer se tidigare inlägg.)

Som vi ser är dödskorsstrategierna överlag bättre. Bara under några få år har strategierna underperformat benchmark. 

Enkel matematik - avslöjar, och underhåller.

/Otto

Kinas valutareserv kan INTE användas för att rädda sjuka banker

Hos SvD kan man då och då läsa Andreas Cervenkas raljerande om storfinansen och världsekonomin. Raljerande som faktiskt tenderar att vara lätt roande. Nu senast fyrar han av en smaskig textmassa om USA och Kina där bland annat Kinas banksystem berörs. Tyvärr får han, likt så många andra, en viktig sak om bakfoten:

Det finns förstås också skillnader jämfört med den amerikanska bank och- subprimesoppan. En är att kinesiska husköpare inte är lika högt belånade. En annan att den kinesiska staten ruvar på 3 000 miljarder dollar i valutareserver, pengar som kan användas för att skjutas in i sjuka banker.

Visst har den kinesiska staten en gigantisk valutareserv. Men kan denna verkligen användas för att skjuta in medel till lokala banker? Nej. För att inse detta kan vi fundera på hur denna valutareserv uppstår:

• Ett amerikanskt bolag vill köpa giftiga leksaker av en kinesisk exportör. Det amerikanska bolaget har USD, den kinesiska exportören måste ha CNY.
• På en normal marknad hade det amerikanska bolaget sålt USD och köpt CNY för att kunna betala sin kinesiska exportören (på valutavis uttrycks detta "sälj USD/CNY").
• Eftersom amerikaner hela tiden vill köpa stora mängder giftiga leksaker från Kina medan kineser inte är så sugna på att handla amerikanska varor (i USD) skulle marknadsmekanismen sätta press på den kinesiska valutan CNY så att den skulle stärkas.
• Den kinesiska staten har dock av olika skäl bestämt att hålla sin valuta mot USD nästan oförändrad mot USD. De erbjuder sig att köpa (och sälja) USD/CNY till en på förväg bestämd växelkurs.
• Här sätts marknadsmekanism ur spel. Eftersom många vill ha CNY för betala kinesiska exportörer men inte så många vill ha USD måste Kina gå emellan och köpa USD. Kina blir sittande med en stor mängd USD. USD som sedan investeras i ex.vis amerikanska statspapper.
• Hur har PBoC (den kinesiska centralbanken) råd att gå emellan och köpa USD? De lånar pengar av inhemska aktörer. Detta görs genom växelemissioner eller repor. (De skulle även kunna trycka nya CNY för att köpa USD, detta vore dock inflationärt).

Slutsats: Kinas/PBoCs enorma valutareserv är bara en del av balansräkningen (på tillgångssidan). Denna del matchas 1-1 av skulder till lokala aktörer och kan således inte användas till att rädda det lokala banksystemet.

/Otto

Saudiarabiens agerande post-Libyen stödjer peak oil

Bloggen Econobrowser tar upp några intressanta fakta kring Saudiarabiens eventuella kompensation för bortfallet i Libyens oljeexport. De finner anledningar till oro:

• Saudiarabien producerade mindre olja i mars än i februari. Den annonserade produktionsökningen p.g.a. Libyens bortfall kom långt innan krig utbröt i Libyen(!).
• Om det är så att oljemarknaden är "överförsedd" med olja borde prisskillnaden mellan Saudiarabiens låggradiga olja och höggradig olja stigit (Libyen producerade "light sweet crude"). Detta har inte skett i någon nämnvärd utsträckning. Detta motsäger att marknaden är överförsedd med olja.
• Saudiarabien verkar samtidigt investera rejält i sina oljefält, speciellt i Manifa-fältet med låggradig olja. Även detta motsäger att marknaden är överförsedd med olja.
• Saudiarabien investerar även 100mdr dollar i förnyelsebara energikällor...

Slutsats: Saudiarabien kan inte öka sin produktion(åtminstone inte på kort sikt). Hej Peak Oil! Hej ännu högre oljepriser! Hej ekonomisk inbromsning!

/Otto

Mer om dödskors (S&P500)

En liten uppföljning till mitt förra inlägg om dödskors kan vara på sin plats. Nedan visas en bild på avkastningen från ett rullande fönster (ett år långt) för de två strategierna Buy and Hold respektive Death Cross (var mindre exponerad när 50dma är under 200dma). Även en tabell med kumulativ avkastning från olika tidsperioder visas.

Bilden gör det tydligare när det har varit en bra idé att använt sig av signalen från dödskors:

• I början av 1990-talet signallerades dödskors två gånger. Eftersom den röda linjen ligger ovan den svarta visade sig detta ge felaktiga signaler. 
• Så var även fallet 1994, även om det inte straffade sig särskilt mycket att vara aktsam (man avsade sig ett par procents avkastning)
• Under de två små episoderna 1998 och innan millenieskiftet var det ingen toppenbra idé - men gav ej heller då upphov till några förluster (dödskorsstrategin gav kring +10% i årlig avkastning vilket kan jämföras med att Buy and Hold gav kring +20%)
• När dotcom/ITK-bubblan sprack i början av 2000-talet resulterade dödskorsstrategin i avkastningar kring -10% i årstakt, detta är mycket mindre än raset för Buy and Hold-strategin kring -30%. 
• År 2004 och 2006 gavs nya dödskors. Strategin gav mindre avkastning än Buy and Hold-strategin. Avsaknaden av lika god avkastning ledde senare under år 2005 att "dödskorsaren" faktiskt förlorade ett par procent av sina pengar p.g.a. baseffekter.
• Under den nyligen genomlevda kreditkrisen gav dödskorsstrategin negativa avkastningar på -20%, vilket kan jämföras med -40% för Buy and Hold. 
• Under fjolårets dödskors gavs åter en falsk signal som lett till att dödskorsstrategin "underperformat".
• På det hela taget (mätt sedan 1989, 1995 eller 1998, 2001 eller 2006) har dock användaren av dödskors klarat sig mycket bättre (se tabell)

Rullande avkastning för de två strategierna (grå yta = dödskors aktiverat).

Avkastning från olika tidsperioder för de två strategierna (procent, prisavkastning)

	Buy and Hold	Death cross
Since 1989	357	411
Since 1995	174	251
Since 1998	30	66
Since 2001	0	30
Since 2006	-4	13

Att agera på dödskors är en vettig strategi (utvärdering sedan 1989)

Jag har länge tänkt utvärdera de strategier som används av allas vår Cornucopia.Nu senast skrev Cornucopia om hur OMXS30 kryper närmare "dödskorset", dvs när 50-dagars glidande medelvärde sjunker under 200-dagars glidande medelvärde. Vad kan passa bättre än att ägna sig åt detta under ett par timmar på skärtorsdagen, tänkte Makrofjanten och startade upp sitt statistikprogram.

Ett första test blir sålunda dödskors för några välkända index. Vi börjar med amerikanska S&P500, tyska DAX30 och franska CAC40. För tillfället fick jag inte fram någon bra historik för OMXS30, så det får vänta - liksom en utvärdering av denna eminenta författares övriga strategier.

Min metodologi är som följer: om 50dma faller under 200dma så underviktar vi börsen (50% lång istället för 100%). Vi erhåller ej någon ränta på den oinvesterade delen. För att komplicera det något agerar jag dock på gårdagens signal, eftersom det brukar bli problem att handla på dagens slutkurs... Dödskorsstrategierna jämförs sedan med gamla "goda" Buy and Hold.

Bilder (grå yta = dödskors aktiverat).

(Data för S&P sedan 1989-01-03, för DAX30 sedan 1990-11-26 samt för  CAC40 sedan 1990-03-01. OBS: prisavkastning används, vilket underskattar den sanna avkastningen p.g.a. avsaknad av utdelningar. När jag kört med total avkastning för S&P500 ändras dock ej bilden.)

Slutsats
Att agera på dödskors har i alla tre fall resulterat i en kumulativt bättre avkastning än en vanlig "Buy and Hold"-strategi. I termer av "maximum drawdown" har en Buy and Hold-investerare förlorat upp till 57% av sina surt förvärvade pengar. Detta kan jämföras med dödskorsarens maximala förlust på 35%. Sedan 1998 har dödskorsarens strategi gett en avkastning på c:a 70% på S&P500, vilket kan jämföras med 25-30% för Buy & Hold (se bild nedan).

Nu är det dags att äta ägg. För att fira Jesus!

TILLÄGG: se även uppföljningsinlägget här.

En kul dag till ända / brakar USA nu samman?

Vilken kul dag!

Under helgen och dagen har vi fullkomligt bombarderats av rubriker från Bloomberg, WSJ, Reuters, med mera, om Greklands plötsligt nära förestående skuldomstrukturering(1), om hur de euroskeptiska Sannfinländarna gick starkt framåt i Finlands parlamentsval(2), om hur de tänker ställa till problem för räddningen av Portugal(3), om hur ECB trots detta siktar på att höja räntan flera gånger i år(4), men att detta är farligt (5) för att senare under dagen avrunda med att Standard and Poor's sätter USA:s kreditrating på negativ outlook! (6) samtidigt som ECB:s Wellink varnar att en skuldomstrukturering inte är i någons intresse (7).

1. Greece asked EU/IMF at Ecofin to restructure debt-paper (Reuters)
2. Finland: Tough Coalition Talks Ahead With Euro-Skeptic True Finns (WSJ)
3. European sovereign debt crisis worsens as investors bet against Ireland, Portugal and Greece (Telegraph)
4. Market right to see rate increases, ECB's Nowotny (Reuters)
5. ECB's Bonello warns against raising rates quickly (Reuters)
6. S&P revises United States outlook to negative (Reuters)
7. ECB's Wellink-Greek restructuring in no one's interest (Reuters)

S&P varnar för nedgradering

Den mest intressanta nyheten ovan är att S&P till slut varnar för en nedgrading av USA:s rating. Normalt sett följs en nedgraderingsvarning upp inom sex månader eller så med en faktisk nedgradering. Om detta skulle inträffa skulle det per automatik leda till att många ränteförvaltare inte längre kommer att få köpa amerikanska statsobligationer i lika stor utsträckning. Detta är netto ränta upp för den amerikanska staten och därmed även för samhället i stort. Vad händer då med en magra amerikanska ekonomiska återhämtningen?

Intressant nog sammanfaller denna varning från S&P till viss del med det nära förestående slutet på Federal Reserves obligationsköparkampanj QE2. I snitt har den amerikanska centralbanken köpt 2/3 av all nyemitterad amerikansk statsskuld sedan QE2-programmet inleddes i november. Detta bör ha hållit räntorna lägre än vad annars skulle ha blivit fallet. Förmodligen har det även tryckt upp andra tillgångspriser (råvaror, aktier, skräpkrediter) p.g.a. den förstärkta Greenspan/Bernanke "put" centralbankspolitiken innebär. (Fed:s Sack har bl a sagt att en av de viktiga poängerna med QE2 är att "keep asset prices higher than they otherwise would be", se BIS (pdflänk)).

För att förhindra en dyster utveckling får vi hoppas att Gang of Six i Senaten får ihop en trovärdig budgetsaneringsplan ala Göran Persson i Sverige på 1990-talet. (HuffPo) Om de får ihop en sådan plan kommer det att innebära att Federal Reserve kommer att kunna hålla styrräntan Fed Funds lägre, och det ännu längre. Detta vore även positivt för USA:s rating, och medföra lägre långräntor. Gissningsvis är även slutet på QE2 positivt för amerikanska långräntor.

Se gärna även S&P's Q&A session (WSJ).

Marknadsutsikter

Det känns sannolikt att såväl svenska som tyska långräntor (10y) kommer att gå ner mer än de redan gjort. Kurvflackningen i Europa och i Sverige kommer att intensifieras. Börsen bör få se lite mer motvind än vad vi redan sett. Att S&P varnar är stort. Inte kan väl aktieanalytikerna helt ignorera detta? Trots att vi är nästan mitt i rapportsäsongen?

Visste ni att Kung Fu-legenden säljer amerikanska obligationer?

Även om den ekonomiska återhämtningen i landet inte direkt imponerar så finns det anledningar att oroa sig för ränteutvecklingen i sommar. Ett av dessa skäl är att USA:s centralbank Federal Reserve sedan QE2 inleddes i november har köpt mer än 60% av all nyemitterad statsskuld. Ett av målen har varit att "öka tillgångspriserna mer än annars" och att "hålla räntorna låga". Dessa obligationsköp upphör den sista juni 2011. Om en viktig köpare försvinner från marknaden kanske priserna faller och räntorna stiger? Det är åtminstone vad flödesargumentet antyder. Det andra synsättet är att stock-effekten är viktigast (här är det annonseringen av framtida flöden som påverkar - men bara vid "publikationstillfället").

Om ni trodde att Kung Fu-legenden för några år sedan hittades död i en garderob kan ni glömma detta. Han arbetar numera på PIMCO, en viktig amerikansk ränteförvaltare som nu går ut hårt med sin baissiga syn på amerikansk statsskuldspapper - bland annat pga argumentet ovan. Se ex.vis WSJ där vi kan läsa att PIMCO säljer amerikanska statsskuldsobligationer.

Kung Fu-legenden (David Carradine)

Bill Gross, PIMCO-chef