USA:s skuldtakskris kan betyda svenskt räntefall

En liten kul fundering kring "skuldtakskrisen" i USA, som vi hört så mycket om, är hur världens obligationsmarknader kan komma att reagera på en nedgradering av USA:s kreditrating (från Aaa- till Aa-någonting).

Vissa investerare(*) kan exempelvis bara investera en viss andel av sina portföljer i Aaa-obligationer. Om USA står inför en snar nedgradering, något som förefallermer sannolikt för var dag som går, kommer dessa pengar sannolikt behöva ta vägen in i andra Aaa-obligationsmarknader.

Bilden nedan, från Fitch via FT Alphaville, visar storleken på USA:s statsobligationsmarknad i relation till några andra "stora" marknader.

USA:s utestående stock av statsobligationer är enorm. De stora Europeiska statsobligationsmarknaderna är dvärgar i jämförelse.

Det här antyder att exempelvis tyska, brittiska och franska obligationer bör kunna outperforma (dvs räntorna går upp mindre, eller t om ner) rejält jämfört med amerikanska om nu USA blir nedgraderat. Sveriges räntor utvecklas oftast i linje med tyska. Ännu ett räntebull-argument med andra ord.

*) I vilken omfattning är oklart. En internationell storbank estimerade ränteeffekten från en nedgradering till att USA:s långräntor (ex.vis 10 års löptid) kommer att stiga c:a 50-60bp på sikt. (Statsfinanserna förvärras med kring USD100mdr per år).

Ännu en blodig dag på marknaderna - Merkel måste greppa rodret om inte EMU ska kollapsa

Först dagens citat från the Economist apropå skuldkrisen i Europa och skuldtaksdebaclet i USA:

In both cases, the debts could be paid (at least in the short term) but political opposition is preventing a deal from being reached. German voters have the same attitude towards the southern Europeans that Tea Party members have towards Washington.

EU:s stresstest mest trams
Stresstesten som offentliggjordes i fredags var som väntat mest trams. Detaljerna har dock gjort att finansiella aktörer kunnat stresstesta varandra utifrån mer realistiska antagande. Enligt Credit Suisse (via WSJ) skulle 27 Europeiska banker behöva ta in 82 miljarder i nytt kapital om deras obligationsinnehav marknadsvärderades. Det är lite mer än de 2,5 miljarder som testen visar och sannolikt en bidragande orsak till dagens blodbad i exempelvis Italienska och Spanska obligationsmarknader.

Viktigt möte på torsdag
Att EU:s ledare valde att senarelägga nästa möte till torsdag framstår i nuläget som mindre begåvat. Som Münchau skriver i FT: EU måste på torsdag sannolikt dubbla eller trefaldiga de befintliga räddningsfaciliteterna EFSF och ESM, men framförallt göra dem mer flexibla. EFSF måste tillåtas köpa obligationer på andrahandsmarknaderna.

Allt detta kräver att förbundskansler Merkel slutar gömma sig och greppar rodret på detta Euro-Titanic.

För de som vill ha en bra sammanfattning till varför det blåser så mycket just nu i Italien och Spanien erbjuder Bloomberg en bra artikel av Simon Johnson.

Dagens citat om de pessimistiska marknaderna

Via PragCap:

Everyone is so negative that when the blue skies arrive they will be ignored.

Källa: Flickr

Signalerade Bernanke QE3?

Det råder delade meningar kring huruvida Ben Bernanke signalerade QE3. Min åsikt är att QE3 fortfarande är långt bort - inte minste p.g.a. kärninflationen (core PCE) som är på väg nära 2% innan jul. Hilsenrath vid WSJ sammanfattade det hela väl:

In a press conference in June, Mr. Bernanke, in response to a question, laid out what the Fed COULD do if it saw a need to provide more stimulus to the economy. In his testimony Wednesday, he effectively said more stimulus MIGHT be needed, but only under certain conditions, namely persistent slow growth and a slowdown in inflation that again raises the prospect of Japan-style deflation.

Europakrisen redux - får vi se E-bonds nu?

Det ser nu ut som att Eurogruppen/ECOFIN kommer att träffas ånyo på fredag i ett möte för att diskutera den eskalerande skuldkrisen. Om nu Italien dras in på allvar finns det egentligen bara en riktig utväg som inte stavas statsbankrutt och en ny okontrollerbar finanskris: den utvägen stavas E-bonds och åsyftar gemensamma obligationer samt ett gemensamt Riksgäldskontor för alla EMU-länder.

Kom just att tänka på följande godbit från Prodi, dåvarande President av EU-kommissionen:

I am sure the euro will oblige us to introduce a new set of economic policy instruments. It is politically impossible to propose that now. But some day there will be a crisis and new instruments will be created. (Financial Times, 4 December 2001)

Vi har sett många nya instrument redan (EFSF, ESM, ECB:s obligationsköp)... Får vi nu E-bonds? 

Extra roligt är att i E-bondsartikeln länkad ovan är Italiens finansminister Tremonti en av de två förespråkarna!

Italienkrisen - är slutspelet här?

Isärspreadningen Italien/Tyskland och det vi ser nu på europeiska obligationsmarknader kan antingen vara av episkt slag, eller så kommer det visa sig sig vara en överdriven reaktion(spekulation som blir till panik) till viss del framdriven av internationella aktörer. Det går att lyfta fram flera olika "triggers" för den oro vi nu kan ana vis-a-vis Italien. Undertecknad tycker dock inte någon av dessa händelser är tillräcklig (post hoc ergo propter hoc).

The end game

Med slutspelet i rubriken menas "the end game" på skuldkrisen som inleddes 2007/2008. Med detta avses den tidpunkt då starka länder som Tyskland, Storbritannien och även USA (ja, faktiskt) inte längre kommer att kunna hjälpa svagare länder eller sina banksystem.

Dagens räddningsfaciliteter i Europa är tillräckliga för att, utöver Portugal, Irland och Grekland, även hålla landet Spanien flytande fram t om 2014. Skulle det vara så att Italien och Spanien måste räddas av övriga EMU-länder kan man dock börja fråga sig om inte ratingen hos Tyskland och Frankrike kommer att falla. Dessa två länder garanterar hälften av alla medel i räddningsfaciliteten EFSF. En riktig lösning på en stor del av skuldkrisproblematiken skulle vara ett gemensamt Riksgäldskontor. Då skulle EMU fungera mer likt USA, men detta skulle i sig innebär att finanspolitiken blir samordnad på supranationell nivå. Det tycks inte finnas särskilt mycket stöd för detta varken hos långivarländer eller låntagarländer.

Via Open Europe Blog når mig följande lysande citat av Warren Buffet:

The European situation is not solved... They've got a lot of work to do. When you have 17 countries that all have the same currency, and the yields on their bonds are all different, the situation is not solved. It's like 17 people holding hands and one guy starts walking towards the end of the cliff, and suddenly there's 12 people left and you have to start thinking -- do I want to be holding hands with this group?

Om nu nästa steg är en fördubbling av EFSF (och ESM), kommer Tyskland gå med på detta? 

Det är mycket som vi ska oroa oss för just nu (Grekland, Portugal, Italien, Kinas inflation, Kinas inbromsning, USA:s tillväxt, svenska bostadspriser). Med fredagens och måndagens marknadsrörelser kanske det inte kan bli sådär värst mycket sämre ställt? Låt oss hoppas.

EDIT 17:52: Lade till följande bild som visar utestående CDS:er på ett gäng länder. Italien kan bli ett stort problem...

Inför rapportsäsongen i USA (dags att övervikta smallcaps)

Nästa rapportsäsong står inför dörren. I morgon sker den inofficiella avsparken för USA:s rapportsäsongen när Alcoa publicerar sitt resultat. Mönstret sedan 2009 har varit att vinsterna överträffar analytikernas förväntningar mer än vanligt. Den första veckan eller två brukar dessutom börsen gå upp. Denna gång har analytikernas förväntningar dalat en hel del inför rapportsäsongen - och oron för den ekonomiska tillväxten har tilltagit. Aktiemarknaden brukar dock lyckas strunta i allt annat än rapporterna när det är rapportsäsong.

JPM (via Zerohedge) skriver:

The bottom-up consensus of $23.08 for the 2Q S&P500 EPS has fallen sharply by $1.34 since the end of June. Although half of this decline is due to BofA’s $8.5 billion charge to settle lawsuits related to mortgages, even an adjusted EPS figure of $23.75 represents a rather undemanding expectation.

En bra rapportsäsong i USA stundar alltså enligt JPM (och enligt mönstret sedan 2009). Detta bör vara positivt även för den svenska börsen.

Här kan vi notera att svenska smallcaps laggat de större bolagen under försommaren och sommaren. Sedan den 18:e april har smallcaps underperformat OMXS30 med 8%. Vid en liknande utveckling 2010 underperformade smallcaps med 14% (under perioden 8-apr - 22-jul). De 30 nästföljande dagarna hade smallcaps outperformat med 6% (samtidigt föll OMXS30 med 4%).

OMXS30 (röd linje) och Smallcaps relativa utveckling (blå linje)

Källa: Nasdaq OMX

Det är dags att övervikta smallcaps som underperformat!