Det finns inget stöd för att det inte skulle ske någon forskning eller teknologiutveckling utan tillväxt. Visserligen kanske det sker i långsammare takt, men folk får faktiskt idéer även om ekonomin krymper. Även under 1930-talets depression skedde teknologiutveckling i USA.
Detta kanske låter rimligt (ekonomier kan krympa, teknologisk utveckling sker ändå) men är ändå rätt snurrigt. (Ha nedan i åtanke att jag nedan resonerar om tillväxt på lång sikt, där jag tänker bort "konjunkturen").
För att inse det problematiska med denna utsaga kan vi först definiera vad tillväxt är. Med tillväxt brukar menas procentuell förändring av BNP (ett lands samlade produktion, bruttonationalprodukt). BNP i sin tur bestäms av hur många timmar landets människor arbetar multiplicerat med hur mycket värde som skapas per arbetad timme (det senare kallas produktivitet).
BNP = arbetade timmar * produktivitet.
Tillväxt bestäms alltså av förändringen av antalet arbetade timmar, samt förändringen av produktiviteten (s.k. produktivitetstillväxt). Flute säger att teknologiutveckling sker trots krympande ekonomier. Jovisst är det så. Definitionen ovan säger oss dock att med stigande produktivitet krävs färre arbetstimmar för samma produktionsnivå. De arbetsresurser som friställs kan användas till att producera mer varor och tjänster. Stigande produktivitet är ekvivalent med ekonomisk tillväxt. Flute är dock förmodligen inte ensam när han rör ihop ett konjunkturellt förlopp (depressionen under 30-talet ledde till en kraftig konjunkturell efterfrågeminskning) med långsiktiga tillväxtutsikter.
Antalet arbetade timmar bestäms på lång sikt av arbetskraftens utveckling, som i sin tur bestäms av demografiska faktorer (de yngsta och de äldsta kan inte arbeta). Skattesystem med mera påverkar förstås också, exempelvis genom att deltagandegraden på arbetsmarknaden påverkas.
Vad bestämmer då produktiviteten? Av teknologisk utveckling. Innan människan kom på att använda dragdjur vid exempelvis plogning var produktiviteten ytterst låg. Dragdjuren gjorde att en arbetad timme för människan gav upphov till mycket mer färdiga produkter (ex.vis potatis). Dragdjuren ersattes så småningom av traktorer. Att vi har kunnat ersätta dragdjur med traktorer beror förstås på att energi (oljeprodukter) och råvaror (järn och stål, m.m.) varit billigt.
Hästar är bra djur. Bild lånad från Ekbackens haflinger.
Här får man till viss del ge de som tvivlar på evig tillväxt en poäng eftersom hög energi- eller råvaruförbrukning till låg kostnad har gett oss högre produktivitet än annars. Om råvaror framöver blir mycket, mycket dyrare, kommer detta att leda till stora omställningsbehov och kostnader. Att vi även inte inkluderat alla miljömässiga kostnaderna (utlakning av grundvatten, förstörda hav, listan kan göras lång) bakom delar av den teknologiska utvecklingen på ett korrekt sätt antyder att produktivitetstillväxten inte kommer att vara lika hög framöver som vi sett de senaste 100-200 åren. Teknologisk utveckling är dock bredare än tillväxttvivlarna vill göra gällande. Alla "smartare" sätt som människor kommer på när det gäller att producera något, ingår i begreppet. Alla "smartare" sätt har inte med energi eller miljö att göra.
Jag måste alltså ge Flute delvis rätt när han skriver att:
Att allt fler kan arbeta i tjänstesektorn beror också på att maskiner ersätter mycket fysiskt arbete, men med högre priser på energi kommer det att krävas mer fysiskt arbete igen.
För att till fullo ställa sig bakom vyn att vi går mot ett slut på den ekonomiska tillväxten måste man dock argumentera för att människor aldrig mer kan komma på smartare sätt att göra saker, Det är inte jag beredd att göra. Med detta sagt vill jag inte heller trivialisera de miljömässiga kostnader som inte har "internaliserats" korrekt under de senaste 100-200 årens utveckling. Vi (mänskligheten) står inför stora utmaningar på många håll.
